Inkapslad i en hinna

Hallå!
Jag är så less på vädret, nu vill jag ha vår. När jag skulle åka till stallet var bilen inkapslad i en hinna av 2 cm kompakt ogenomtränglig is. Jag blev galen, var precis på väg att ringa Marlene för att berätta om katastrofen men blev precis räddad och insläppt i bilen. Vädret hade vid denna tidpunkt fått mig att ställa in ridningen så när vi kom fram till Braxen gick vi ut med hundarna istället, det var ett träningspass som heter duga. Efter ett evigt pulsande i snö sa Frida " nu går jag inte ett steg till". Jag lovar, jag kom in i andra andningen på vägen tillbaka (jag fick även lov att bära Rillan en bit).

Det blev även ett evigt pysslande i stallet, jag dolade på och njöt av att inte ha någon tid att passa. Frida gjorde ännu ett hästframsteg! Hon gav Älvan en godis ur HANDEN! Det borde firas, och nej jag är inte ironisk. Min syster har varit sjukt rädd för hästar men kanske börjar det släppa.. en aning.

När jag kom hem tog jag ett varmt bad och sedan åt jag och karln skräpmat, en bra söndagsaktivitet. Vi har även tittat på Millenium del 2 och jag har burit pyjamas sedan 18.00. Förövrigt hade jag jättetrevligt hos Tina igår kväll, boxen tog slut. Det må vi göra om! Nu ska jag försöka få Ankan att spela lite spel med mig..
Johanna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0