Avklarde säsongems första 9 hål i afton. Det började bra och slutade med vrede. Vreden resulterade dock inte i några materiella förluster denna gång. Som plåster på såren fick jag iaf en golfboll av Peter med en vacker Chelsea-logga på. Ser fram emot att snart få spela på riktiga greener istället för åkermark.

 

/Andreas

Yes, jag har precis lyckats lokalisera min innebandyklubba. Ja, nu är det kanske så att jag ev. ska spela lite "innibandi" i helgen. Jag vet att Lars (M) kommer döpa om mig till något homoerotiskt i sin telefonbok men jag får väl leva med det. Detta är en del av min strävan att bli lite mer aktiv eller röra på fläsket om man föredrar att uttrycka det så. Till mitt försvar får jag väl säga att om jag haft lite fler sportiga vänner så skulle man kanske kunna välja en lite manligare aktivitet men nu tar jag gladeligen det som bjuds. Jag vet dock inte riktigt om jag bör se fram emot detta. Kommer det bli kul och kan det verkligen bli SÅ kul att det uppväger all den smärta som onekligen kommer på köpet? Det var ju kul när man lirade på UG på 1200-talet men mycket kan ha hänt sedan dess.

Det är allmänt kännt att jag är en hopplöst dålig förlorare eller snarare vägrar att förlora. Om man kombinerar den egenskapen med fruktansvärt dålig kondition, bukfettma och innebandy så måste resultatet garanterat bli smärtsamt. Om man dessutom kryddar med ett gäng barn (läs tonåringar), jag hatar att förlora mot barn, så börjar det uppskattade resultatet snabbt närma sig döden eller värre.

- Andreas

Då satt man åter här i väntans tider. Om inte allt går käpprätt åt de osaligas straffort så skall jag snart ha tillgång till ytterligare ett antal trevliga TV-kanaler. Planen har varit att ha detta ombesörjt senast onsdag. Då är det nämligen dags för lite trevlig fotboll på allehanda arenor runt om i Europa. Men nu känns det inte längre lika brådskande. Detta på grund av att Viasat ytterligare en gång lagt en kabel i ytterligare ett blått skåp. Jag vet inte vem som bär ansvaret men något huvud måste rulla. Jag har försökt hitta ett namn att hänga ut men det närmaste jag kommer är Jan Stenbeck och han är ju redan död.

 

Problemet är alltså följande. För andra gången den här säsongen (av två gånger möjliga) har Viasat fullkomligt misslyckats med att lista ut vad den betalande publiken vill se. Utav 16 matcher i UEFA Champions League visar man 10, bara 1 av dessa i en kanal som ingår i Svenssons basutbud. Man har därefter valt att Svensson ska få se en riktig skitmatch. Detta kan jag förstå, inte acceptera, men förstå. Vill man se de mer intressanta matcherna får man allt betala lite extra. Men om man nu betalar!? Då borde man väl för f***n få se de bästa matcherna!? NÄE!

 

Jag är beredd att sätta vilket organ som helst på att både Lyon, Milan, Chelsea och Atletico Madrid har fler supporters i Sverige än vad t.ex. CSKA Moskva har! Jag behöver inte ens ett hyfsat odds för att sätta en av mina mest kära kroppsdelar.

 

Jag ska försöka peppa igång med lite inspirerande bilder...

/ Andreas

Onsdagen den 22:a Juli är det dags! Då äger nämligen den prestigefyllda golf- och folkfesten "Summer-sub Invitational 2009" rum. På startlijen står hyrbilsbrachens samlade golf-elit.  Anrika Robertsfors GK är i år värd för det muntra skådespelet och vinnaren kammar hem ofattbara 1 cheeseburgare på Doncan, och ev. en mellan-milkshake!

Med andra ord så ska jag och Aron maka oss till Robban imorrn för å lira lite. Robban är nämligen den enda klubben i Västerbotten där man får spela utan licens. Aron har provat slå på bollar med klubba typ 2 gånger så det kommer nog gå svinbra..

Jag är iaf jävligt peppad! Hoppas bara att YR leverera solsken som utlovat.

/ Andreas

Simpan har fått vara ute i pyttehage idag, äntligen! Han var jättesöt när han skulle gå ut, han vågade inte gå ut genom dörren först. Men när han kom ut tyckte han att det var awesome, han tog några glädjeskutt i hagen och sedan stod han och njöt av vinden i ansiktet. Mys!

Jag har varit på rangen (en golfrange) idag. Det var lite olustigt att andra kunde se mig, men det var faktiskt ganska kul.. jag ville dock mata på bollarna det hårdaste jag kunde, men det fick jag inte. Jag fick en liten teknikundervisning av Andrew men jag har väldigt dåligt tålamod som nybörjare.. dessutom måste jag klippa naglarna och skaffa mig en ordentlig golfhandske om jag ska kunna gå vidare med detta.

Nu är det duschen! Johanna

Det har varit en lång dag. Eftersom hundarna inte bör lämnas hemma ensamma, så här i början, så har jag varit belagd med husarrest. Jag har försökt döda tiden på alla möjliga vis och hamnade tillslut framför TV4 och Talang 2009. Ett program vars största underhållningsvärde ligger i att se Bert Karlsson såga deltagare, publik, programledare och jurymedlemmar till höger och vänster.

Jag blev snart införstådd med att kvällen program var någon sorts final där man kunde ringa in och rösta. Och tror det eller ej men återigen, som så otaligt många gånger förr, visade det sig att svenska folkets smak är av noll och intet värde! Man kan bevisligen inte betro pöbeln med någon form av makt i något sammanhang. Vi skämmde ut oss i Eurovision och snart ska väl folket även rösta fram landslaget i fotboll? Nu är ju Talang 2009, som tur är, ingen tävlig där vinnaren måste visas upp utanför landets gränser men det är fortfarande makalöst! 

Jag satt alltså i soffan och studerade de olika "talangerna" Det var någon som var sjukt vig och det var ju lite spektakulärt. Det var en karl som kunde prata fort och det var ju lite kul. Det var fem karlar i lustiga klänningar som sjöng nått medley och de var ganska underhållande. Summan av kardemumman var att det fanns inte riktigt någon som stod ut (i positiv bemärkelse iaf.) och jag tänkte att vem som helst kunde egentligen vinna. Vem som helst utom det lilla gossebarnet som sjöng en tjejlåt. Man hade klätt ut en pyssling till en korsning av Benjamin Wahlgren och Birk Borkason. Lyckligtvis blev han inte i närheten lika motbjudande men nog för att jag skulle tycka synd om barnet. Som bekant är det inte viktigt att vinna, bara man försöker. Och som den lille försökte sjunga! Han försökte så mycket att han vann hela tävligen! 

I morgon skall jag spela "Krögarns Cup" på Norrmjöles trevliga 18-hålare. Jag vet att jag är på tok för dålig för att vinna men om jag försöker så mycket att jag gör i byxorna så vinner jag nog ändå. Förutsatt att det är Svenska folket och inte min prestation som avgör resultatet... 

/ Andreas

Det är otroligt jobbigt att så få personer i min närhet spelar golf. Ännu jobbigare är att lika få visar något intresse för att ge det minsta lilla chans.

Jag har lite svårt att se hur jag skulle kunna vara så skeptisk. Om någon av mina vänner kom till mig och sa "Jag har hittat ett recept på VÄRLDENS GODASTE efterrätt!" Skulle jag då titta konstigt på dem och meddela att jag nog nöjer mig med en skopa vaniljglass, utan vanilj, från Willys?

Jag vill ju gärna tro att mina nära och kära skulle kunna tänka sig att offra en förmiddag av sina liv om det skulle göra mig superglad. Kanske måste jag först skaffa mig ett intresse där röven inte måste lämna soffans trygga dynor..



Hur är man funtad om den här bilden inte väcker minsta intresse?

Härmed söker jag nya vänner som spelar eller åtminstone är beredda att pröva på golf.

/ Andreas

Då var det till slut dags. Efter envetna påtryckningar och hot om att sova på soffan ska jag göra min kära sambo till lags och skriva några väl valda ord. Dessvärre kan jag redan på denna, bland de första raderna, utfärda en varning; Mina ord kommer inte alls vara särskilt väl valda. Anledningen är att denna afton, som började så bra, slutade i vredens och uppgivenhetens tecken. Jag vet själv att detta kommer tyckas aningen överdrivet och barnsligt men det spelar ingen roll. Jag måste reda ut en del frågor jag grubblar på..

Om jag var chef för ett företag som utvecklade gåstavar, skulle jag då anställa en person med amputerade armar som försöksperson? - Inte omöjligt.

Om jag var blind, skulle jag uppskatta fågelskådning? - Kan tänkas

Om jag hade ett flygbolag, skulle jag anlita kabinperonal vars arslen var bredat än mittgången på våra flygplan? - Eventuellt                          

Om jag hade en väldigt viktig fotbollsmatch och behövde en rättvis och någorlunda begåvad domare, skulle jag då ringa norrmannen Tom Ovrebo? - I helvete heller!

Om jag var släkt, vän, granne, bekant eller ens landsman med Tom Ovrebo så skulle jag gräva ner mig någonstans i skam. Jag skulle skaffa skyddad identitet, köpa en gummibåt på Jula och paddla mig harmynt åt första bästa håll! Skulle han mot all förmodan stå på den stranden där jag landade, med sin villrådiga blick och blekfeta uppsyn, skulle jag gömma min nyinförskaffade paddel inuti honom och simma tillbaka.

Nästa gång jag bloggar ska jag vara glad.

God Natt.  / Andreas